tur är det nog att lina inte är hemma. hon skulle nog itne gilla musiken som strömmar ur hennes högtalare just nu! men oj vilka minnen. innan sista resan till alanya hade jag aldrig hört talas om ceza. men jag blev fullständigt bombad av honom nu. det var på radion, tv och massor av olika program det var reklamer inte bara på tv utan i tidningar och affischer. herregud! det var mycket ceza där ett tag. sen gillar alla, ALLA, i familjen celik honom så det spelades hemma hos dom och i bilen varje dag. så nu är det hans låt, fark war (som var den mest nötta låten) som spelas. varvat med robbie då. självklart.

det ryktas om boden nästa helg vilket skulle vara hur roligt som helst. har aldrig varit där och aldrig sett annikas och görans hem. alltid när mamma och pappa har åkt så har jag jobbat eller varit utomlands och med tanke på att vi kännt dom i ja... 5 år (?) så är det väl på tiden att jag får fara! hihi, sen blir det mysigt att träffa anton igen, söta lilla anton (som visst inte är så liten länge. hoppas bara han inte har blivit längre än mig!